Den sociala hjärnan och varför den påverkar våra jobb mer än vi just nu tycks förstå
- 23 sep.
- 3 min läsning
Alla gör sitt jobb, men det känns som att ni bara kommer upp i halva er potential. Och resultatet borde vara bättre, även om var och en har logiska förklaringar till varför just deras resultat faktiskt ÄR bra. En känsla av att det måste finnas något som inte görs tillräckligt bra smyger sig på och felsökarradarn har plötsligt fått en permanent plats i såväl möten som vardag. -Men tänk om felet inte alls finns där du letar…
Efter Covid ändrades synen på att ”arbete utförs på arbetsplatsen” och till en början såg vi hur företag som inte hängde med i flexibiliteten antingen fick ändra sig eller ta risken att förlora värdefulla medarbetare. Därefter har det länge varit en ganska het fråga på en hel del arbetsplatser, tills nu då vi kan ana att många börjar hitta sin form (eller formel).
Effektivitet i all ära, men hur är det med effekten?
Vi kastar oss ännu längre tillbaka i tiden och minns den heliga fikapausen klockan 15. Nog finns den fortfarande på ett och annat kontor, men dessa är i en klar minoritet. Desto fler är de som skulle höja på ögonbrynen till allt annat än att dricka kaffet vid skrivbordet, under mötet eller gåendes däremellan. För ”vi är ju inte här för att fika – vi är här för att göra vårt jobb!”. Effektivt kanske, men vad händer med effekten?
Vi är sociala varelser – våra hjärnor fungerar bäst i sällskap med andras 🧠 + 🧠
Människan är ett flockdjur, vilket bland annat medfört att vår hjärna prioriterar att vara social. Den utvecklades för att samarbeta, läsa signaler, känna empati och knyta band. När den sociala kontakten minskar aktiveras samma delar av hjärnan som vid fysisk smärta. Och ett långvarigt tillstånd med känsla av avsaknad av social kontakt kan leda till ökad stress, sämre sömn och nedsatt kognitiv kapacitet (Cacioppo & Hawkley, 2009). Knappast något varken arbetsgivare eller arbetstagare önskar.
Och det finns mer! Massor av studier inom idrottspsykologi och organisationsforskning visar att lag som trivs tillsammans presterar bättre. När sociala band är starka, ökar motivationen, kommunikationen blir effektivare och problemlösning förbättras (Weinberg & Gould, 2019; Salas et al., 2015).
🌍 Digitalisering + hemarbete = färre spontana möten
Digitaliseringen och hemarbete ger flexibilitet och effektivitet – vi kan hålla möten över skärmen, skicka meddelanden och arbeta var som helst. Men priset är tydligt: spontana möten minskar, små pratstunder på kontoret försvinner, och efter jobbet umgås vi mindre med kollegor. Fritiden är helig, men hjärnan märker skillnaden.
Huang et al. (2019) visade att digital kontakt ger mindre oxytocin – det “sociala hormonet” som stärker band och tillit – än fysisk interaktion. Utan den sociala stimulansen presterar vi helt enkelt sämre, både individuellt och som lag.
💡 4 tips på hur vi kan ta hand om vår sociala hjärna – och prestera bättre
1. Planera små sociala stunder – lunch, promenad eller kaffe med kollegor.
2. Blanda arbete och sociala pauser – spontana samtal vid skrivbordet eller på väg till möten ger hjärnan stimulans.
3. Var närvarande – lägg undan mobilen när du interagerar med kollegor.
4. Skapa gemenskap – små dagliga ritualer på jobbet stärker lagkänsla och prestation.
💬 Avslutningsvis
Digitalisering och hemarbete ger flexibilitet, men minskar naturlig social stimulans. Och när den sociala hjärnan nedprioriteras presterar vi sämre – individuellt och som team. Om vi vill må bra, tänka klart och blomstra behöver vi ge vår sociala hjärna det den längtar efter: verkliga möten, små sociala stunder och ögonkontakt IRL. När hjärnan mår bra socialt, mår även prestation och lagarbete bättre!
Heja hjärnan (och kroppen)!
Kommentarer