Handen på hjärtat - leder du dig själv eller följer du bara med?

En google-sökning på ”self leadership” ger 1 140 000 000 träffar på 0,38 sekunder. En miljard etthundrafyrtio miljoner träffar! Det är med andra ord inte bara i Sverige intresset för självledarskap är stort. Hur kommer detta sig och vad är det vi söker när vi ropar på hjälp med att leda oss själva? Om detta handlar årets första nyhetsbrev - med en uppmaning om vikten att inte lura sig själv.

Kort bakgrund om begreppet självledarskap

Begreppet "självledarskap" eller "self-leadership" myntades av managementforskaren Charles C. Manz under mitten av 1980-talet. Manz introducerade termen som en vidareutveckling av det befintliga konceptet "self-management", med innebörden att självledarskap inte bara handlar om att styra sig själv mot externa mål utan även om att sätta sina egna mål och leda sig själv mot dem.

Manz definierade självledarskap som en process där individen påverkar och leder sig själv genom att använda olika beteende- och kognitiva strategier. Han betonade vikten av inre motivation och att individen ska kunna hantera sina egna handlingar för att uppnå sina mål.

Yttre/strukturella faktorer bakom det ökade intresset (eller behovet)

Anledningen till att "självledarskap" har fått ett sådant uppsving de senaste åren är sannolikt (och fullt logiskt) en mänsklig reaktion på att vi inte känner att vi har fullt styr på oss själva.

Anledningen till att "självledarskap" har fått ett sådant uppsving de senaste åren är sannolikt (och fullt logiskt) en mänsklig reaktion på att vi inte känner att vi har fullt styr på oss själva. Vilket egentligen inte är konstigt. Med digitaliseringen har vi fått oändligt med nya verktyg, hjälpmedel och underhållning för sådant som för bara 30 år sedan krävde betydligt mer aktiva handlingar och tankearbete. 

Parallellt och som ett resultat av digitaliseringen har antalet intryck vi får/utsätts för per dag ökat exponentiellt, effektivisering har genomsyrat varenda verksamhet och yrkeskategori - alla oavsett vad de gör förväntas göra mer på kortare tid. Som pricken över i:et har jämförelsesamhället vuxit fram där det gäller att vara tillräckligt bra och framgångsrik i jobbet, som partner, förälder, son, dotter, vän, matte, husse, resenär och allt vi ständigt försöker "leverera på".

Google Trends, sökningar på "Self Leadership" (blå kurva) och "Social Media Addiction" (röd kurva).

Det går att hitta många olika exempel på saker som passar in på det stigande intresset för självledarskap. Bilden ovan visar utvecklingen av sökningar på söktermen "Self Leadership" (blå kurva) och söktermen "Social Media Addiction" (röd kurva) från 2007 fram till sista december 2024. Från 2018 följer de varandra och från 2020 börjar en markant ökning.

Inre/psykologiska faktorer till det ökade behovet

Det finns flera psykologiska faktorer som kan förklara den markanta ökningen i intresset för självledarskap under de senaste åren:

1. Ökat fokus på självständighet i arbetslivet

Med den snabba övergången till hybrid- och distansarbete under pandemin har många organisationer blivit mer beroende av att deras medarbetare kan ta eget ansvar och leda sig själva. Självledarskap har därmed blivit en viktig kompetens för att hantera flexibiliteten och friheten som många nya arbetsmodeller kräver.

2. Den mentala hälsans betydelse

Under de senaste åren har vi sett en växande medvetenhet om mental hälsa och välmående, både i privatlivet och på arbetsplatsen. Självledarskap hjälper individer att bli mer medvetna om sina egna behov, sätta gränser och prioritera sitt välmående – vilket gör konceptet extra relevant.

3. Personlig utveckling och "soft skills" i fokus

Trenden att satsa på personlig utveckling har blivit starkare än någonsin. Självledarskap ligger i linje med att utveckla så kallade "soft skills" som självmedvetenhet, emotionell intelligens och resiliens – egenskaper som arbetsgivare idag värderar högt.

4. Den nya generationens förväntningar

Yngre generationer, som Gen Z och Millennials, förväntar sig mer autonomi och meningsfullhet i sina jobb. Självledarskap kopplas ofta till att ta kontroll över sitt eget liv och skapa mening, vilket gör det attraktivt för en generation som värderar frihet och balans.

Så, att självledarskap är på mångas agenda är inte konstigt. Men givet samtliga faktorer, strukturella och psykologiska, är risken överhängande att vi lurar oss själva när vi ska ta tag i att leda oss själva bättre...

Just på grund av att vi inte hinner med att prioritera (leda) oss själva är risken stor att vi tar tag i ett ord som "självledarskap" och tror att vi har koll på läget bara vi får till det där med träningen, läsandet, planeringen, sociala medier, kosthållningen, städningen, meditationen, karriären, ekonomin...

Vi kanske tror att vi har blivit bra på "självledarskap", men i själva verket ägnar vi oss åt "självföljarskap".

1. Träning och fysisk aktivitet: Självledarskap innebär att vi följer ett strukturerat träningsprogram för hälsa och välmående. Om vi tränar, men bara när man känner för det eller bara de övningar man tycker om är det självföljarskap.

2. Läsning: Självledarskap innebär att vi läser målmedvetet för personlig utveckling och lärande, men om vi läser enbart underhållningslitteratur eller bara det som känns bekvämt ägnar vi oss åt självföljarskap. 

3. Planering och schemaläggning: När vi skapar realistiska, balanserade scheman och följer dem är det Självledarskap. Att göra ambitiösa planer och detaljerade scheman som sällan följs är självföljarskap. 

4. Sociala medier och nätverkande: Att använda plattformar strategiskt och tidsbestämt för personlig och professionell utveckling är Självledarskap. Att spendera oplanerad tid och säga till sig själv att det är viktigt för jobbet eller vänrelationer är självföljarskap.

Ja, det handlar alltså om "mer än ordet" och om att inte lura oss själva!

Kärnan handlar om att medvetet påverka sig själv genom strategier som självobservation, självreflektion och att sätta egna mål, vilket hjälper oss att bli mer självständiga och ansvarstagande. 

---

Avslutningsvis tre tips på hur du utvecklar ett starkt självledarskap:

1. Öka självinsikten

Att förstå sig själv är grundläggande för effektivt självledarskap.

‼️ Reflektera över dina värderingar! Identifiera de tre viktigaste värderingarna i ditt liv och fundera på hur väl du lever efter dem.

‼️ Skriv dagbok! Dokumentera dina tankar och känslor dagligen för att öka medvetenheten om dina beteenden och beslut.

‼️ Be om feedback! Var öppen för att ta emot feedback från andra, vilket kan ge insikter om hur du uppfattas och vad du kan utveckla.

2. Sätt tydliga mål

Att ha klara och mätbara mål är avgörande för att styra din utveckling.

🎯 Använd SMART-kriterier. Sätt specifika, mätbara, uppnåbara, relevanta och tidsbundna mål för att hålla fokus och motivation.

🎯 Skapa en visuell bild av dina mål: Det kommer att hjälpa dig att se framstegen och hålla dig motiverad.

3. Utveckla din kommunikationsförmåga

Effektiv kommunikation är central för självledarskap.

🗣️ Arbeta med din kommunikation. Både med dig själv (inre dialog) och med andra. Tydlighet i kommunikationen minskar missförstånd och underlättar samarbeten.

👂 Lyssna aktivt. Att vara en aktiv lyssnare hjälper dig att förstå andras perspektiv och behov, vilket stärker relationerna i ditt arbetsliv.

---

Vår mission är att demokratisera mental styrka. 

Genom att få insikt i hur din hjärna fungerar kan du medvetandegöra dina omedvetna vanor och beteenden som stoppar dig i din strävan att må, fungera och prestera bättre.

Hör av dig om du vill veta mer eller helt enkelt boka:

🧠 Någon eller flera av våra olika föreläsningar eller workshops

🧠 Vårt utvecklingsprogram för ledningsgrupper och team "Mental Perfomance Program"

🧠 Vår mätning av din organisations Mentala Prestationskapacitet MPI™️

🧠 Coaching och mental träning

Mail: info@coachmybrain.com Tel: +46708982302