P som i prestera. Som i perfekt. Och som i panga in i väggen.

Det är den där tiden på året.

När vi närmar oss mållinjen och på många arbetsplatser höjs tempot om möjligt ytterligare för att spurta mot slutet innan vi får lite ledigt.

Kollektivt kraftsamlande kollegor sliter för att nå budgetar och nyckeltal.

I teamet hittar vi energi (om kulturen är som den bör vara).

Men trots det kan vi på ett individuellt plan känna frustration över att inte få gjort det vi hade tänkt oss.

Inte räcka till. Inte hinna med.

Så vi jobbar mer. Och mer.

Höjer kraven på vad vi ska klara av.

Eftersom vi jobbar mer om mer tror vi att vi är effektiva.

Kruxet = ju mer vi gör, desto mindre får vi gjort…

Samtidigt ska snart smyckas för advent, julmys, frid och fröjd.

Känslan = lugnet, värmen och den vänliga sinnesstämningens aura ska skimra i varje framgångsrikt hem.

Därtill ska avslutningar i diverse fritidsaktiviteter, luciatåg och julklappsinköp hinnas med.

Viljan = att prestera perfekt i alla delar.

Prestation. Perfektion.

Tanken = att du borde se till att ha mer utrymme till att njuta av livet. Uppnå balans och harmoni.

För så är ju det lyckade livet.

Men med ökade ambitioner räcker tiden inte till.

Risken = en känsla av vanmakt infinner sig.

Njutningen infinner sig inte så ofta vi hade velat. Om ens alls.

När hjärnan är full av tankar och olösta problem går det inte att slappna av.

I ett försök att stretcha tiden får mobilen följa med överallt.

Skulle vi mot förmodan glömma den för några minuter hjälper notiserna oss att känna oss påkopplade.

Den sista lilla skiljelinjen mellan arbete och fritid suddas ut.

Men snart får vi julledigt, så det är bara att bita ihop.

Höja tempot lite till.

Vi tror att det är effektivt att göra så mycket som möjligt överallt och hela tiden.

Kanske rentav inbillar oss att vi är rätt bra på att multitaska.

Det är vi inte.

Sämst är de som tror att de är bra på det. Det har studier visat.

I den belastning vi lägger på hjärnan i ovan nämnda scenario kommer den att leta efter snabba belöningar.

Som till exempel känslan av att läsa (och bocka av) sms:et, mailet, notisen som plingar till i mobilen.

Då känns det som att vi har gjort något.

Men i själva verket slösar vi bort arbetstid och vår intelligenta förmåga på oväsentligheter.

Utan att få gjort det vi egentligen ska.

Risken är överhängande att det tydligaste resultatet är att du blir mer stressad.

Som upplagt för att panga in i väggen lagom till jul.

Du vet att du borde göra annorlunda, så vad du behöver göra är att bryta mönstret.

Inse att du inte är effektiv när du gör 100 saker samtidigt.

För att slutspurten ska bli så bra som möjligt och för att undvika panget i väggen kommer här avslutningsvis några enkla, ganska självklara men väl fungerande och konkreta tips som är lätta att glömma bort när det är för mycket:

• Planera veckan och en dag i taget utifrån vad som är rimligt att hinna med.

• Sätt deadlines för varje uppgift. Du jobbar mer effektivt om tiden är begränsad.

• Gör en uppgift i taget. Multitasking fungerar inte…

• Tänk på att göra rätt sak vid rätt tidpunkt. Uppgifter som kräver mycket av din energi är för de flesta bättre att göra under förmiddagen, men tänk efter hur just din energinivå är över dagen.

• Se till att inte bli störd när du jobbar genom att stänga av notiser från mejl, sms, chattfunktioner osv under dessa perioder.

• Bestäm 2-3 tidsslottar som du ägnar åt att läsa och svara på mail.

• Ta befälet över din inre röst och lär den säga att du är bättre när du fokuserar på en sak i taget.

Lycka till i slutspurten – och var rädd om dig!