Lågkonjunktur, lågkonjunktur i media där, säg mig vad mentala modeller är

Bara någon dag efter att jag sett Micael Dahlens (som alltid föredömligt lättbegripliga) förklaring på begreppet lågkonjunktur kom nyheten om att Sveriges BNP hade ”studsat upp” i januari.

”Det var en stark siffra”, enligt Nordeas chefsanalytiker Torbjörn Isaksson. ”Det skulle kunna tyda på att svensk ekonomi går starkare än väntat, trots inflation och stigande räntor, där hushållen håller hårdare i sina plånböcker.”

Olle Holmgren på SEB hade ungefär samma slutsats. ”Sambandet mellan tillväxt och inflation på månadsbasis, är inte jättestarkt. Men det här var ju en ganska överraskande siffra och den var betydligt starkare än förväntat”, säger han.

Som den optimist jag är tänkte jag genast att vi kanske lyckas häva den här lågkonjunkturen snabbare än alla trott.

Det handlar ju trots allt bara som Micael Dahlen säger om förväntningar och utfall, så om vi har förväntat oss ett värre scenario än utfallet kan det ju vända uppåt!

Sen kom en bankkrasch i USA med 12 förlorade miljarder för Alecta och Finansinspektionen kallar banker och pensionsbolag till möte.

Tack och lov säger dock Alectas VD att de förlorade miljarderna har marginell påverkan på kunderna och i USA meddelar Joe Biden att ledningarna på krisbankerna kommer få sparken.

Phuu… Då så!

-Nå, om jag lägger ironin åt sidan vill jag ge Magnus Billing och Joe Biden cred för att de gör vad de kan för att signalera lugn i rådande läge.

Det är mer än vad vi kan konstatera att medierna gör.

Låt oss hoppas att den symfoni de nu spelar om en ekonomi i moll snart ersätts av toner i dur.

Under tiden gäller det för alla oss som sitter i publiken att bestämma oss för hur vi vill förhålla oss till det som sker.

Och då menar jag inte rent praktiskt, ekonomiskt utan mentalt – vilket för mig in på det här med mentala modeller.

Begreppet mentala modeller uppstod redan i början av 1900-talet och användes ursprungligen av den tyska psykoanalytikern Alfred Adler för att beskriva de mentala bilder som han trodde att människor hade av sig själva och andra.

Nu (och sedan ett bra tag tillbaka) används det för att beskriva våra föreställningar om hur världen fungerar, byggda på våra erfarenheter och vad vi lärt oss.

Personligen gillar jag Donald Normans definition av mentala modeller vilken lyder såhär: ”våra konceptuella uppfattningar om hur saker fungerar, händelser äger rum och hur människor beter sig.”

Mentala modeller skapas av erfarenhet och intrapersonell kommunikation (inte nödvändigtvis = fakta) och vad vi baserat på detta tror oss veta.

Och de är grunden till hur vi tänker och agerar i förhållande till olika saker.

De hjälper oss att förstå. Se samband.

Till exempel är sändare och mottagare en mental modell som för många förklarar hur kommunikation fungerar (trots modellens bristfällighet).

Utbud och efterfrågan en mental modell som hjälper oss att förstå hur marknadsprissättning fungerar.

Och så var det det här med lågkonjunktur.

En mental modell som innebär dåliga tider vilket skapar oro.

Om du är en av dessa, eller träffar andra som är oroliga, tycker jag att Micael Dahlens definition gjuter lite olja på vågorna:

”Det handlar om förväntningar. När det går bättre än vi förväntat oss har vi högkonjunktur och när det går sämre än vi förväntat oss har vi lågkonjunktur”.

Är känslan fortfarande dålig kan det kanske hjälpa att analysera och bryta ned den, från känsla till fakta.

För när vi gör det tappar nämligen känslan sin kraft.

Du som läser detta och har varit med om en eller fler lågkonjunkturer tidigare har med största sannolikhet klarat dig bra igenom tidigare lågkonjunkturer. Så varför skulle du inte göra det nu?

Kanske finns det saker du kan ändra på för att möta eventuellt ökade utgifter/kostnader och minskade intäkter/inkomst för att känna att du tar kontroll över det du kan.

Och räcker inte det kan vi ju fråga den på kort tid populära chatbotten, vars svar är inkopierat efter följande fråga:

-Hur har Sverige som land klarat sig genom de tre senaste lågkonjunkturerna jämfört med andra länder?

"Sverige har klarat sig bättre än de flesta andra länder genom de tre senaste lågkonjunkturerna. Sveriges ekonomi har hållit sig relativt stabil under den senaste tiden, tack vare förbättrade finansiella regleringar, ökad konkurrens och en effektiv ekonomisk politik. Landet har också kunnat ta tillvara på tillväxtområden som e-handel, bioteknik och digitala tjänster. Dessutom har Sverige haft en stark exportsektor, vilket har skyddat mot negativa effekter av lågkonjunktur."

Så, om mentala modeller var baserade uteslutande på fakta skulle begreppet lågkonjunktur i Sverige inte framkalla den oro som medierna förmedlar.